Haft nyss ett tjafs med killen, känner mig helt tomt och vill bara dra! Dra iväg och lämna han ifred för 1-2dagar. Ge honom chans o se om detta är det han verkligen vill?
Är jag så jobbig att bo med?
Huvudfrågan återstår, är det verkligen det han vill eller tänkte han bara högt med påverkan av omständiheterna?
Klurigt och inte rolig fråga att ha i mitt huvud, om det är så han inte orkar med mig, vafan gör jag här? Visst mitt mål om att bli en framgångsrik jurist kvarstår och ifall det skulle stämma att han vill ha ut mig härifrån kommer det inte förstöra min dröm! den är för stark. Jag kommer att avslutar kursen här och fixar eget eller jag fixar mig fram jag har alltid möjligheter! sedan om sthlm omfamnar mig och mina drömmar med öppnar armar så drar jag dit!
Men nu reasonerar jag utifrån att det är så, är det rätt?
Om han skulle säga : Menade inte det jag sa...
Vad ska jag tänka då? - Bara släppa det eller ta tag i det och visa klart o tydligt detta är inte Okej!
Jag hoppas att han vet att jag när jag bestämmer mig vid någonting så klarar jag av det, vill att han ska förstå att jag inte är handikapad utan han, jag klara mig, visst kommer jag ha det svårare javisst! men framåt kommer jag finns inget som kallas för bakåt...
Märks att jag är irriterad eller ledsen.. för jag vet faktiskt inte vad jag är..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar